söndag 29 juni 2008

DGF tar semester.


DGF tar en spontan semester men återkommer (förhoppningsvis) redan på fredag med mer inspiration, tips och onödigt vetande.

Jag önskar alla läsare en riktigt trevlig och stilfull sommar!

Dorian

BILD: HACKETT.

torsdag 26 juni 2008

Inspiration: en afton på stranden.

Återigen inspirerad av preppykulturen har jag sammanställt nedanstående outfit, denna gång med nautiska influenser och nedtonad, snarare än excentrisk elegans.

En randig bomullströja i vitt och blått känns nästan obligatorisk, likaså ett par seglarskor i samma färger. Även klockan plockar upp nyanserna av blått, och blandas här med en anspråkslös metallglans. En rosa skjorta får agera härlig accentfärg, och döljs nästan helt av tröjan. Ett par ljusa bomullsbyxor, med fördel burna en aning uppvikta, känns liksom resten av utstyrseln harmonisk. För att förstärka känslan av ledighet skippas bältet. Ett par solglasögon i retrostil bidrar med en lite intellektuell framtoning, vilket blandat med en lite ungdomligare frisyr skulle skapa en skön kontrast.

Dorian

TRÖJA, CHARLES TYRWHITT.
BYXA, PRADA.
SKJORTA, RALPH LAUREN.
SKOR, SEBAGO.
KLOCKA, OMEGA SEAMASTER.
SOLGLASÖGON, RAYBAN.




tisdag 24 juni 2008

Vad är en ascot?

Kärt barn har många namn säger man. Plastrong och kravatt används båda som beteckning på vad som internationellt sett oftast kallas ascot, men åsikterna går isär om vad som verkligen benämner vad. För enkelhetens skull kommer plagget i fråga på denna blogg alltid att kallas ascot.

Namnet kan härledas till The Ascot Racecourse - en känd travbana i England där plagget såg frekvent användning. Dess historia sträcker sig dock ändå tillbaka till den ursprungliga kravatten, vilket var ett stycke dekorativt tyg knuten runt halsen som användes av kroatiska legoknektar på 1600-talet.

En ascot kan enklast beskrivas som en längre, och framförallt bredare variant på den moderna slipsen, och bärs antingen innanför, eller utanför skjortkragen. Utifrån detta finns det en mängd olika sätt att bära en ascot, där viss helt har förvisats till historieböckerna.


Trots dess popularitet under 1800-talet är ascoten idag ett sällsynt inslag i allt annat än formella sammanhang, och har annars nästan helt ersatts av slipsen och scarfen. Precis som att den svarta flugan är en väsentlig del av smokingen är en grå ascot, knuten likt en slips, att föredra vid bärandet av jackett. Tyvärr används jackett nästintill aldrig i Sverige, varför ascoten idag istället nästan uteslutande figurerar innanför skjortkragen på liknande sätt som en scarf.

På grund av associationerna till dekadenta playboys och äldre överklassherrar är ascoten att betrakta som ett svårt plagg att bära upp, då det erfordras en enorm stilmedvetenhet (eller ingen alls) och självdistans för att undvika att betraktas som en pretentiös snobb.

För den som vill pröva på att bära ascot kan en sobert färgad sådan vara att rekomendera över de glansiga silkesvarianterna i kraftfulla kulörer. I den översta bilden, tagen från Brooks Brothers, ser vi ett utmärkt exempel på hur man även som ung, kan bära ascot utan att det ser tillgjort ut.

Dorian




måndag 23 juni 2008

Inspiration: den svarta kavajen.

Den svarta kavajen är onekligen ett svårt plagg att bära, framförallt eftersom det lätt känns stelt, tråkigt och formellt. Associationer till begravningsklädsel är svåra att undvika, men visst går det. Svart som färg har dessutom en stark tendens att sluka omkringliggande färger och få dem att uppfattas som ljusare.

I nedanstående outfit har jag haft dessa egenskaper i åtanke.

Den svarta kavajen är det centrala och det är redan här vi sätter tonen för resten av utstyrseln. För att på ett enkelt sätt undvika vibbar av påtvingad formalitet har jag valt en bomullsblazer med utanpå-sittande fickor som för tankarna till en sval sommarkväll snarare än kyrkan.

Precis som vid bärandet av en vit kostym faller valet av skjorta på en pastellfärgad sådan, denna gång i rosa. Trots att orsaken här den omvända - att närbelägna färger ser ljusare istället för mörkare ut - gäller det även här att hitta en nyans som inte påverkas av en stark kontrast.

Det gröna bältet kompletterar skjortan och markerar gränsen mellan över -respektive underkropp. De gråa ullbyxorna passar perfekt med dess ljusa nyans, och ett par svarta strumpor skapar en harmonisk övergång till derbyskorna i brunt läder.

Manchettknapparna plockar upp det gröna från bältet, samt det rosa från skjortan, och blir därmed ett säkert tecken på stilmedvetenhet. En elfenbensvitt bröstnäsduk i silke skapar lite kontrast mot kavajen, utan att kännas skrikig.

Dorian

KAVAJ, MAURO GRIFONI.
SKJORTA, GIEVES & HAWKES.
BYXA, THEORY.
SKOR, MIU MIU.
BÄLTE, RALPH LAUREN.
STRUMPOR, THOMAS PINK.
MANCHETTKNAPPAR, CHARLES TYRWHITT.
BRÖSTNÄSDUK, BROOKS BROTHERS.




En smakfull excentriker: gult är knappast fult.

Veckans smakfulle excentriker är Singular, mannen bakom stilbloggen med samma namn. Som om det inte räcker med att kunna allt man behöver veta om klockor, lyckas han dessutom gång på gång överträffa sig själv med sina eleganta munderingar. Att välja ut enbart en lyckad outfit från hans blogg var ett tufft val, men i den nedanstående är han kanske som mest excentrisk.

De senapsgula byxorna är knappast diskreta och ligger på gränsen till det vulgära, men Singular lyckas ändå bära upp dem genom att verkligen utstråla stilmedvetenhet. Tack vare en ungdomlig passform, kombinerat med ett par välputsade skor undviker han dessutom att se som en färgblind gammal gubbe.

En figurnära blazer ger ett ledigt, men fortfarande elegant intryck - något som genomsyrar alla Singulars outfits. En vit bröstnäsduk är det perfekta valet av accessoar och harmoniserar överkroppen; en färgglad, mönstrad dito hade förmodligen varit lite väl kaotiskt och dessutom stulit uppmärksamhet från byxorna.

Den virkade slipsen är ett återkommande plagg, och skapar här en skön kontrast mot den preppykänsla som annars dominerar klädseln. Solglasögonen känns även de en aning medvetet malplacerade, och bidrar med en lite modernare framtoning.

Mitt enda förslag till förändring ligger i valet av bälte - personligen hade jag hellre sett ett i läders vars färg matchar skorna, detta i syfte att skapa en tydligare övergång mellan över -respektive underkropp.

För fler inspirerande outfits, besök Singular.


Dorian




Inspiration: svartvit nostalgi.

Från utflippad preppy till stilren 50-tals nostalgi; från önskan att sticka ut, till rädslan för just detta - lite omväxling förnöjer sannerligen.

Att klä sig som en tidsresenär från ett specifikt årtionde kan dock ge intrycket av en creddig södermalmsbohem, varför en lite modernare framtoning är att föredra. I nedanstående utstyrsel har jag valt ut ett par detaljer där detta återspeglas.

Den röda (läs: svartvita) tråden i outfiten ovan går väl knappast att missa. Att använda färg i sin klädsel ansågs omanligt, vilket begränsade utbudet till svart, vitt och olika nyanser av grått. Tillsammans ger dessa dock ett kraftfull och stilrent intryck, och genom ett par enkla knep slipper man dessutom se ut som en begravningsentreprenör. En guide till användandet av den svarta slipsen kommer att publiceras inom kort, men fram tills dess räcker det med att konstatera att en svart slips ej bör kombineras med en svart kavaj, om man nu vill undvika att se ut som om man var på väg till kyrkan. I ovanstående utstyrsel finner vi en elegant, grå kavaj av grövre ulltyg, vilket ger ett djupare intryck samt en tacksam kontrast mot den svarta slipsen av blank siden. En vit skjorta och en bröstnäsduk i samma färg förstärker skillnaderna.

Ett par gråa byxor, även de i ull, dominerar nederdelen som avslutas med ett par svarta oxfords med ett elegant broguemönster. Ett par randiga strumpor bryter det stilrena intrycket, och plockar upp många av de gråa nyanserna som används på andra håll.

På 50-talet bar alla män hatt, varför en sådan känns nästan obligatorisk i en outfit inspirerad av samma årtionde. Känner du dig inte bekväm i hatt, eller vill ge ett modernare intryck - lämna den hemma.

De övriga accessoarerna: klockan, hängslen och slipsklämman är i svart och vitt, kryddat med lite silvrig metallglans.

Dorian

KAVAJ, NEW YORK INDUSTRIE.
SKJORTA, GIEVES & HAWKES.
SLIPS OCH STRUMPOR, THOMAS PINK.
BYXA, ETRO
BRÖSTNÄSDUK, RALPH LAUREN.
SKOR, LOAKE.
HÄNGSLEN, BROOKS BROTHERS.
SLIPSKLÄMMA, MENS WAREHOUSE.
SILKESKNUTAR, CHARLES TYRWITT.
HATT, JAXON.
KLOCKA, JACQUES LEMANS.




lördag 21 juni 2008

Realisera mera.

Nu när REA-plakaten återigen har börjat ersätta skyltdockorna i butiksfönster runt om i landet kanske ett par råd kring detta är i sin ordning.

1. Rekognoscera i förväg.
Att redan innan rea-starten undersöka vilka varor som kan vara av intresse är ett beprövat och vanligt knep, vilket förklarar trängseln i butikerna dagarna innan. Är du osäker på storlek är denna metod verkligen att föredra. Tänk på att de riktigt grundläggande plaggen, exempelvis den vita skjortan, inte alltid reas ut eftersom de ständigt finns i sortimentet.

2. Hur länge vågar du vänta?
Den stora frågan. De flesta butiker öppnar realisationen med runt 30%, för att senare öka till 50%, och ibland ända upp till 70-90%. Om du hittar ett plagg du är intresserad av, helst innan rean har börjat, försök att genast bedömma dels hur snabbt den lär försvinna, och dels hur mycket pengar du är beredd att lägga ned. På detta sätt liknar reaköp en auktion, med den markanta skillnaden att varorna faktiskt blir billigare på det förstnämnda. I takt med detta kommer intresset från andra håll att öka, och eftersom du förmodligen inte har möjligheten att ständigt vaka över det aktuella plagget tvingas du göra en avvägning. Bestämmer du dig för att vänta - se till att komma tillbaka ofta.

3. Köp inte för köpandets skull...
Ännu en självklarhet, som man tyvärr inte alltid lyckas leva efter. Ibland blir frestelsen helt enkelt för stor, och plötsligt står du där med en knallgrön, paisleymönstrad skjorta. Det är inte fel att köpa saker som man i dagsläget inte behöver, däremot är knappast smart att köpa saker man aldrig kommer att behöva.


Dorian




torsdag 19 juni 2008

Inspiration: klädd för midsommar.

Dags för den kanske mest avskalade outfiten hittills på DGF. I klädd för midsommar har jag försökt åstadkomma en outfit som verkligen signalerar avslappnad elegans, och som kanske inte kräver lika mycket av sin bärare som mina tidigare munderingar. Bra eller dåligt? Kommentera gärna!

Grunden är en mörkblå kavaj i linne. Utanpå-sittande fickor ger ett ledigt intryck, likaså linnets något skrynkliga karaktär. I bröstfickan finner vi en grön silkesnäsduk som med dess glansiga, kompletterande färg skapar en skön kontrast mot kavajen. En vit skjorta harmoniserar och känns lagom uppklätt.

Kombinationen av en blå kavaj och ett par ljusa byxor är onekligen estetiskt tilltalande och känns somrigt - ett utmärkt val på midsommar alltså! Att skippa bältet är ett enkelt och effektivt sätt att göra sin utstyrsel mer avslappnad, och ger dessutom ett prydligare intryck. Ett par färgglada strumpor i rött och blått både kompletterar och matchar kavajen, och skapar dessutom en något kaotisk övergång till de eleganta sadelskorna.

Dorian

KAVAJ, ELIE TAHARI.
SKJORTA, H&M.
BRÖSTNÄSDUK, SAM HOBER.
BYXA, THEORY.
STRUMPOR, THOMAS PINK.
SKOR, RALPH LAUREN.




onsdag 18 juni 2008

Klockans betydelse.

Vi män älskar klockor. Det är något fängslande, nästan magiskt över dessa små mekaniska underverk. En teori är att mäns fascination med ur härstammar dels i ett genetiskt betingat intresse för teknik, men även i att klockan enligt klassiska normer är det nästan enda smycket som män kan bära utan att se ut som fjortisar alternativt raggare.

Att bära klocka innebär en kraftigt ökad möjlighet att uttrycka ens individuella smak, varför en mindre samling armbandsur bör vara en självklarhet i var mans garderob. Att matcha sin övriga utstyrsel med en väl vald klocka är ett säkert tecken på stilmedvetenhet, och risken för att du misslyckas är minimal. Vidare är armbandsuret en utmärkt indikator på ett personligt intresse; ett dykarur från Seiko, en pilotklocka från Breitling eller varför inte ett armbandsur med ett binärt tidsvisningssystem?

I dagens samhälle där alla har mobiltelefon har användandet av klocka sjunkit i den yngre generationen. Vill man veta tiden så tittar man på displayen, eller frågar kompisen. Personligen känner jag mig både naken och utelämnad utan en klocka på armen, varför detta aldrig är ett alternativ för mig.

Hur använder man då klockan som accessoar på bästa sätt? En klocka består av en mängd olika komponenter, men för enkelhetens skull delar vi upp dessa i tre kategorier.

1. Armbandet.
Den kanske mest iögonfallande detaljen på klockan är hur den hålls fast på armen. Valet står mellan antingen ett klassiskt band eller med hjälp av metallänkar, där det förstnämnda är det mer klassiska. Ett armband i tyg kommer vanligtvis i svart eller brunt läder, men kan med fördel bytas ut mot något mer vågat - exempelvis av färgglatt tyg - och därmed skapa ett mer personligt intryck.

2. Boetten.
Det skal som omsluter urverket och sammanlänkar det med armbandet kallas för boett. Storleken spelar stor roll för hur klockan upplevs: ett lite grövre boett antyder funktionalitet, medan ett slankare dito ger ett mer konservativt intryck. Jämför dykaruret med kostymklockan nedan.

3. Urtavla
Ytan som visarna återfinns på kallas för urtavla och det är denna beståndsdel som kanske mer än någon annan avgör vilket intryck som signaleras. Själva färgen har stor betydelse, likaså hur många visare som ryms. En riktigt konservativ klocka visar endast tid och ibland datum, men även andra visare i form av stoppur, höjdmätare etc. är att betrakta som fullständigt acceptabelt i allt annat än väldigt formella sammanhang. Man kommer undan med en hel del i valet av klocka, och om du känner för att visa upp ditt intresse för datorer genom användandet av ett armbandsur med binär tidsvisning, gör gärna det.


Länktips: Singular - Sveriges kanske bäst klädda man är även en höjdare på klockor. En inspirerande blogg.

Dorian




tisdag 17 juni 2008

Inspiration: preppy på riktigt.

Det finns gott om folk i Sverige som tror att det räcker med en pikétröja och ett par chinos för att se preppy ut. Som jag beskrev i förra inlägget handlar preppystilen om att verkligen ta ut svängarna med avseende på färg, mönster och material, utan att för den delen se ut som en vandrande julgran. Det handlar om att verkligen sticka ut, och det är med dessa ord i åtanke som jag har sammanställt nedanstående outfit.


En mörkblå blazer är måhända ett konservativt val, särskilt med tanke på att kavajen saknar urskiljande drag som exempelvis spetsiga slag. Dock har jag tagit friheten att byta ut knapparna mot ett par i guld, vars motiv - ett ankare - ej syns på bilden. Precis som den vita skjortan är en mörkblå blazer att betrakta som en tidlös klassiker, och i ovanstående utstyrsel lämnar den dessutom lite spelrum åt andra, mer färgglada plagg. Närmast finner vi nämligen en grönrutig skjorta, och till det en röd, paisleymönstrad fluga. I kombination med varandra ger detta ett tämligen rörigt intryck, vilket är precis vad som eftersträvas. Vid lite eftertanke upptäcker vi dock att färgerna, rött, grönt och blått, kompletterar varandra perfekt.

Den konservative hade valt ett par ljusa chinos som byxor, men mitt val föll istället på ett par röda i manchester. Detta skapar en skön kontrast mot överkroppen, och gör framför allt att hela utstyrseln känns färgglad och levande.

Det genomgående temat, blandningen av rött, grönt och blått, återspeglas tydligt i bältet av madrastyg, och utgör ett säkert tecken på stilmedvetenhet.

Mönstret på den blåa bröstnäsduken för, precis som blazerknapparna, tankarna till havet, likaså seglarskorna av brunt läder. Sjävklart matchar guldnyansen i klockan alla andra metalldetaljer.

Dorian

SKOR, COLE HAAN.
BRÖSTNÄSDUK, BÄLTE OCH SKJORTA, RALPH LAUREN.
BYXA, HICKEY FREEMAN.
KAVAJ, THEORY (KNAPPAR FRÅN BENSON & CLEGG).
KLOCKA, JACQUES LEMANS.
FLUGA, BOWTIECLUB.COM.