torsdag 18 december 2008

En kontroversiell kompromiss.

Om julen förknippas med renprydda stickade tröjor och gröna slipsar som ger ifrån sig ljud är nyårsafton en betydligt stiligare högtid; en kväll där man förväntas klä sig väl.

För vissa innebär detta uteslutande smoking, och är detta festens önskade klädsel finns självklart inget annat alternativ. För oss som inte kommer att fira det nya året i smoking kvarstår endast kostymen som vettigt alternativ - detta kan dock kännas aningen tråkigt och oinspirerat, särskilt om kavaj bärs till vardags och på jobbet. Av denna anledning kan en liten kompromiss vara på sin plats.


Att bära svart fluga till annat än just smoking kan ses som ett stilbrott, men är ändå ett enkelt sätt att göra sin klädsel lite mer formell men samtidigt festlig. Vad som dock måste beaktas är kostymens färg; en svart modell kan ge intrycket av att du försöker efterlikna smokingen, vilket ger ett billigt intryck - satsa därför på en grå eller blå kostym. För att ytterliggare belysa skillnaden kan du kombinera med ett par bruna skor samt en färgglad bröstnäsduk.

DGF tar med detta inlägg jullov och önskar alla läsare en God Jul och ett Gott (och elegant) Nytt År!

Dorian.

måndag 15 december 2008

Den stilfulla samariten.


Under helgens julhandel stötte jag på ovanstående artikel på MQ och även om jag drar mig för att publicera reklam får detta inlägg agera undantag.

Som ni säkert listat ut rör det sig om ett par manschettknappar och skulle ni drabbas av plötslig och total färgblindhet skulle ni även kanske se liknelsen till Röda Korset-symbolen. Slår ni ihop ett och ett listnar ni säkert ut att det rör sig om ett samarbete mellan butiken och organisationen i fråga och för endast 49:- kan du lämna affären med ett par stilrena manschettknappar till nyårskostymen samt ett gott samvete.

Dorian.

måndag 8 december 2008

Den smala slipsens förbannelse.


Även om klassisk herrklädsel är tämligen immun mot modets skiftningar är slipsbredden en detalj som män tydligen gillar att variera lite sådär var tredje år. På sistående har smala, raka slipsar runt 4 cm i bredd varit normen; tackelov håller denna trend nu sakta på att lösas upp till förmån för de bredare varianterna.

Som de flesta besökare säkert vet skall slipsens bredd matcha bredden på kavajslagen, och det är bland annat detta som medför problem om man undersöker vad denna detalj gör för det estetiska helhetsintrycket.

Till att börja med kanske det bör sägas att slipsens bredd mäts på det ställe där den är som bredast precis innan triangelnformen börjar. En "vanlig" bredd är mellan 6 och 10 cm, och en slips som är runt 8 cm är aldrig fel. Undvik dock slipsar bredare än 12 cm som ger starka utslag på klown-o-metern.

Förutom att smala slipsar gör att en bred kropp ser ännu bredare ut - och tvärtom - finns det något som stör överkroppens form ännu mer, nämligen det faktum att smala slipsar oftast är helt raka medan bredare varianter bildar en subtil triangulär form längs överkroppen. Bilden nedan försöker visa detta fenomen.


I den högre bilden framhävs den traditionella triangulära V-formen på överkroppen som jag anser att alla män bör sträva efter i någon utsträckning; motsatt gäller den vänstra bilden där den yttersta formen istället ser smal och rak ut. Detta intryck förstärks om man dessutom har smala kavajslag, varför en lagom bredd på slips och slag rekomenderas.

Slutligen, på grund av smala slipsars raka form är det nästan omöjligt att få till en snygg knut, vilket bilden högst upp är ett exempel på.

Dorian.

ÖVERSTA KOLLAGET SKAPAD AV BILDER FRÅN SMALSLIPS.SE

tisdag 2 december 2008

Hur du knäpper skjortan.


Skjortan är utan tvekan mannens mest värdefulla plagg; här kommer en liten kort guide till hur du knäpper den för önskat intryck.

Alla knappar knäppta: Att ha översta knappen stängd utan att bära slips är lika illa som att bära slips och lämna översta knappen öppen. Undvik om du inte vill se ut som en dekadent konstnär alternativt en frikyrklig sydstatare.

En knapp öppen:
aldrig fel (självklart förutsatt att du inte bär slips vid tillfället), men kan framstå som ett lite väl konservativt - på gränsen till tråkigt - val i annat än affärssammanhang, särskilt om övrig klädsel är strikt.

Två knappar öppna: en lite roligare variant som passar förvånadsvärt bra som avslappnad kontrast mot en traditionell kostym. Det bästa alternativet om du vill bära enbart skjorta.

Tre knappar öppna: Gränsar till det vulgära men är du en solbränd italienare i en välskuren linnekostym så varför inte.

Fyra eller fler öppna knappar: Existerar inte på den stilmedvetnes karta.

Och självfallet: bär du en någon form av tröja eller linne under skjortan skall denna inte synas.

Dorian.

BILD: KING

lördag 29 november 2008

Detaljer gör och förstör.


Efter att ha spenderat delar av gårdagskvällen framför TVn har mitt mantra om att det är detaljerna som gör - och förstör - klädseln verkligen cementerats.

Tvivlar man på att det propra, "välklädda" modet är inne nu är det bara att slå på TVn under bästa sändningstid, och ingen är nog gladare än mig att gemene man har börjat plocka fram kostymen till annat än begravningar. Vad som då är riktigt tråkigt är att de allra flesta faller där de borde utmärka sig: detaljerna.

Det är alltid roligare att hitta det fungerande i en mundering än att peka ut vad som inte fungerar, men för att illustrera min poäng tänkte jag kommentera ovanstående bild föreställandes David Hellenius som programledare för Fredag hela veckan.

Det börjar bra; en välsittandes grå kostym med vad som verkar vara en matchande väst. Att han sedan väljer en gulaktig skjorta må vara ett märkligt val, men knappast något stjälpande. Det jag verkligen undrar över är varför han överhuvudtaget bär slips? Med en riktigt horribel knut, löst hängandes under den öppna skjortan, antar jag att han vill signalera ledighet. Att skippa slipsen hade varit ett betydligt bättre val och hade gett samma effekt, utan att signalera total brist på stilmedvetenhet. Att både slips och bröstnäsduk dessutom är i grått gör skjortans kulör till den dominerande färgen, vilket knappast är klädsamt i just detta fall.

Tanken må vara god - genomförandet: uselt.

Dorian.

onsdag 26 november 2008

Att tänka på vid valet av slipsknut.


Det finns många, mer eller mindre insatta som påstår att Four-in-hand-knuten är den enda man behöver kunna; att denna vore det enda riktiga alternativet för en inbiten anglofil. Faktum är dock att det finns ett par variablar som måste beaktas för att få till en snygg, och framförallt passande knut.

1. Kragens bredd (samt höjd). Enkelt uttryckt: ju bredare krage, ju bredare knut. Med en cutaway-krage betyder detta i regel antingen en halv-Windsor eller Windsor knut, då en smal Four-in-hand lätt förstärker intrycket av en bred öppning och därmed förminskar knuten. Detta sagt finns det dock som sagt personer som gärna kombinerar cutaway med Four-in-hand-knut, exempelvis Prins Charles - huruvida resultatet blir lyckat är en subjektiv bedömning.


Tänk på att även kragens höjd har betydelse för hur knuten upplevs. Knuten bör inte sträcka sig längre ned än den tänkta linjen mellan kragsnibbarna.

2. Slipsens material. Av tunna tyger får du en smal knut, och tvärtom. Om slipsen är av lite grövre material är därför en Windsor-knut ej att rekommendera då detta lätt ger ett nästan rektangulärt intryck; pröva istället en halv-Windsor eller en Pratt-knut. Om du är ute efter att behålla det asymmetriska intrycket av en Four-in-hand fast med en tunnare slips så pröva en Prince Albert-knut.

3. Önskad symmetri. Här rör det sig preferens snarare än anpassning. Olika nivåer av symmetri går att uppnå med olika knutar samt sättet dessa knyts på. Det är svårt att med ord beskriva hur man får till mindre symmetrisk Windsor-knut, varför det rekomenderas att helt enkelt pröva sig fram.



Dorian.

söndag 23 november 2008

Kontrastfärgade sömmar.


Att det i stor utsträckning är detaljerna som särskiljer den stilmedvetna är ett mantra som tåls att upprepas; att ödmjukt tänja lite lagom på gränserna lika så.

Att ha kontrastfärgade sömmar på kavaj och byxa är en inte helt konventionell detalj som sällan utnyttjas till fullo. Precis som i exemplet ovan, tagen ur H&Ms Comme des Garçons-kollektion, är det ofta vit tråd som använd till ett mörkt tyg, men har man tur kan man även hitta en modell där en starkare färg, såsom rött, används.

Även om kontrastfärgade sömmar inte bör förekomma på en kostym avsedd för formellt bruk är det ett enkelt sätt göra kostymen lite ledigare och festanpassad. Att matcha trådfärgen med en bröstnäsduk eller annan accessoar i samma kulör är ett enkelt sätt visa lite stilmedvetenhet.

Dorian.

fredag 21 november 2008

Oväntad inspiration.

Få förknippar nog b-film och Arnold Schwarzenegger med klassisk stil, och sanningen är tyvärr att vi förmodligen aldrig kommer att se dessa två polariteter i sådan harmoni än i sjuttiotalsrullen Hercules in New York. Trots att Arnold spenderar större delen av filmen utan tröja finns det dock ett par ljusglimtar för excentriskt lagda, höstälskande anglofiler.






SAMTLIGA BILDER FRÅN HERCULES IN NEW YORK (1970)

Dorian

En modest come-back.

Det finns inget annat sätt att inleda mitt första inlägg på tre månader än att be om ursäkt för just detta. Orsaken till min frånvaro är dock av personlig natur och kommer inte att diskuteras vidare.

Alla kommentarer och mail där bloggens återfödelse önskas uppskattas verkligen! Förhoppningsvis kan jag återuppta bloggandet med samma värme och engagemang som förut.

Jag hoppas att mina gamla, trogna besökare hittar tillbaka och hälsar nya varmt välkomna!

Dorian

torsdag 21 augusti 2008

Slaget om slipsklämman.


Slipsklämman, ofta felaktigt kallad slipsnål, är ett kontroversiellt ämne bland de stilintresserade. Många påstår att den bryter av och disharmoniserar slipsen; andra tycker att den förbättrar slipsens fall, håller den på plats och dessutom ger lite extra utrymme för personlighet.

Om vi för ett ögonblick bortser från det estetiska blir frågan först och främst hur praktiskt denna accessoar faktiskt är. Onekligen förhindrar den att slipsen hänger rätt ned när du lutar dig framåt, men detta förutsätter att du inte har något annat plagg över skjortan och slipsen, exempelvis en väst eller tröja, som redan gör detta, alternativt låter kavajen vara öppen. Det enda tillfället som slipsklämman faktiskt är användbar är just när du bär bara skjorta och slips, vilket en riktig gentleman aldrig bör sträva efter. Självklart är det okej att ta av sig kavajen ibland eller låta den vara öppen, men om slipsen då visar sig vara opraktisk är det helt okej att stoppa in den tillfälligt under knappslået.

Estetiskt då? Tyvärr förknippas slipsklämman ofta med smaklösa reklamprodukter, där de har sett flitig användning genom åren. En stilren modell i en sober metallglans är dock svår att kalla vulgär, men i slutändan blir det upp till bäraren att avgöra hurvida det är snyggt eller ej.

Tips om slipsklämman:

- Satsa på enkla modeller, silver-eller guldfärgade.
- Matcha med övriga metalldetaljer.
- För maximal praktisk verkan bör slipsklämman fästas 2/3 ned på slipsen. Detta betyder dock att den döljs när kavaj är knäppt, och bär du denna accessoar främst av estetiska skäl, fäst den vid slipsens övre tredjedel.
- Kallas för tie bar på engelska. Våra engelskspråkiga vänner på andra sidan Atlanten är särskilt förtjusta i slipsklämman, så kolla in deras webbutiker om du vill ha ett större utbud.


Ovan, inspiration från GQ. Högst upp: Brooks Brothers.

Dorian




måndag 18 augusti 2008

Inspiration: mera lillgammalt.

Ännu en outfit utifrån bloggens fokus; klassiskt och lillgammalt kryddat med lite ungdomlighet och en rejäl dos stilmedvetenhet.


En rutig kavaj i grått kashmir är kanske inte världens enklaste plagg att bära upp som ung man, men med en figurnära passform och en rosa skjorta är risken minimal att folk tror att du har fått ärva farfars garderob. En prickig bröstnäsduk i lila silke är spiken i kistan, och passar dessutom väl med den rosa färgen.

Kontraster är nästan alltid bra att inkludera i sin klädsel, och här får vi en diskret sådan när kavajens matta yta möter den bruna manchesterbyxans levande lyster.

Ett par lediga loafers i svart läder matchar den stilrena klockan.

Dorian.

KAVAJ, HICKEY FREEMAN.
BYXA, J.PRESS.
SKJORTA, HM.
BRÖSTNÄSDUK, CHARLES TYRWHITT.
SKOR, CHURCH.
KLOCKA, JUNGHANS.




fredag 15 augusti 2008

Hur man bär en bröstnäsduk.


Jag älskar bröstnäsdukar. Att en knappt synlig tygbit kan göra en sådan skillnad för helheltsintrycket är egentligen rätt facinerande.

I bloggens första inlägg gick jag igenom bröstnäsdukens alla fördelar; de flesta av er besökare är säkert redan är medvetna om dessa. Det finns inget fel sätt att bära bröstnäsduk, men kanske har du, liksom jag, ett favorit sätt?

Eftersom jag bär kavaj även i vardagliga sammanhang använder jag gärna bröstnäsduken till att lätta upp min utstyrsel lite. Detta görs dels genom valet av material (linne är utmärkt vid lediga sammanhang) och färg (neutrala kulörer som dyker upp på annat håll), men om sanningen ska fram är det nog ändå vikningen som spelar störst roll. Att nonchalant stoppa ned bröstnäsduken med ändarna uppåt ger intrycket av att den faktiskt används till sitt ursprungliga syfte (även om den stilmedvetne aldrig skulle göra detta) och blir därmed både mer ledigt och levande.

Puff-vikningen är nästan irriterande lätt att genomföra, men att få den perfekt kräver lite övning.


Dorian.


onsdag 13 augusti 2008

Kostyminspiration: brunt.

Det är inte ofta man ser bruna kostymer, vilket är synd eftersom det är en tacksam färg att använda som grund, inte minst på grund av de härliga kontraster som uppstår i kombination med accenterfärger. Nedanstående utstyrsel är en självsäker men modest blandning av konservatism och ungdomlighet.


Den kritstrecksrandiga, tvåknäppta kostymen ger ett levande intryck, och tack vare den mörka nyansen passar ett par bruna läderskor även här. En vit skjorta harmonisera accentfärgerna i slips och bröstnäsduk, vilka även dämpas av den starka bruna färgen på kostymen.

Dorian.

KOSTYM, HICKEY FREEMAN.
SKJORTA, GIEVES & HAWKES.
SLIPS, THOMAS PINK.
BRÖSTNÄSDUK, BROOKS BROTHERS.
SKOR, LOAKE.




måndag 11 augusti 2008

Den vilda västen.


Västen, som för ett par år sedan fanns att åskåda på varenda mingelbild har nu äntligen återigen fallit i glömska, vilket öppnar för en mer korrekt användning av detta underbara plagg, utan att gemene man tror att man är tre år efter i modet.

Västen är ett av få plagg vars urpsrung är väldokumenterat. Den brittiska konungen Karl II introducerade under 1660-talet västen som en del av "korrekt klädsel", och ända fram till mitten av nittonhundratalet ansågs västen vara en essentiell del av kostymen. Passform, storlek, färg och material varierade med modet, men under 60-talet sjönk användandet dramatisk till följd av bland annat andra världskriget och den resulterande ransoneringen av tyg.

Buren ensam är västen starkt modebetonad, men tillsammans med en kavaj och ett par udda byxor är den aldrig fel. Som del av en tre-delad kostym (se bilden ovan), eller diskret mönstrad i en kontrasterande färg; västen är pricken över i:et och en stark indikator på stilmedvetenhet.

Värt att veta:

- Vid bärandet av smoking och frack bör västen vara i samma färg som flugan.
- Att bära bälte med väst anses vulgärt - använd hängslen.
- Västens längd bör vara så att den faller över byxan. Skjortan bör ej synas.
- Innan klockor började bäras runt handleden förvarades de i västens vänstra ficka med en kedjakopplad till en av knapphålen.
- Precis som på kavajen bör den understa knappen aldrig knäppas.

Dorian



tisdag 5 augusti 2008

Inspiration: en elegantare vardag.

Sommaren börjar lida mot sitt slut, och med detta tar vi ett steg bort från excentriska färger till de mer dova.


En grå ullkavaj står som harmoniserande grund, vilket ger utrymme åt den dova lila färgen på tröjan. En diskret, randig skjorta av ledigare modell hjälper även den till att balansera utstyrseln med avseende på färg, likaså den vita bröstnäsduken.

Ett par mörkbruna manchesterbyxor ger tillsammans med ett par loafers ett ledigt, men samtidigt propert intryck.

Med detta tar DGF ytterliggare en kort semester - åter i helgen.


Dorian

KAVAJ, THEORY.
TRÖJA, TED BAKER.
SKJORTA, RALPH LAUREN.
BYXA, JOHN VARVATOS.
SKOR, PRADA.




måndag 4 augusti 2008

Den lilla svarta (skjortan).


Det är svårt att misslyckas med att se stilig ut bärandes en skjorta. Mycket svårt till och med. Ändå ser jag nästan dagligen folk som uppenbarligen har försökt klä upp sig, men som faller på utförandet.

Jag kan verkligen inte förstå det svenska folkets förkärlek till svarta skjortor. Svart är den starkaste av alla kontrastfärger, vilket innebär att kulören på omkringliggande plagg i någon mån kommer attt förvrängas en aning. Även din hy kommer att se antingen ljusare, eller mörkare ut, vilket i landet lagom för det mesta innebär det förstnämnda. Att på ett elegant sätt kombinera en svart skjorta med andra plagg och accessoarer är ett mycket otacksamt jobb, särskilt om du inte vill framstå som stillös.

Svarta skjortor väcker även vissa associationer, kanske framförallt till dekadenta playboys eller stereotypa gangsters; en sinnesbild ingen stilmedveten bör vilja leva upp till.

Är det då möjligt att lyckas? Självklart - men glöm då tanken på att samtidigt se proper ut. Här är ett par riktlinjer:

1. Välj en vit skjorta istället: mycket snyggare, lättare att kombinera med andra plagg samt alltid acceptabel klädsel.

2. Skippa slipsen: detta kan inte poängteras tillräckligt starkt. TV-sportens modefjanteri till trots är det aldrig snyggt med slips till svart skjorta, detta eftersom slipsen av harmoniska skäl alltid bör vara mörkare än skjortan.

3. Lite plast är okej: en svart skjorta av 100% bomull förlorar sin svärta efter bara ett par tvättar, vilket lämnar den obrukbar. Lite polyester är därför att föredra.

Dorian.



fredag 1 augusti 2008

Kostyminspiration: lite små-excentrisk.

Att se bra ut i kostym är förvånadsvärt enkelt, ändå är det många som har svårt att kombinera färger och mönster. I kostyminspiration tänker jag tipsa om snygga varianter, och först ut är en något excentrisk och färgglad mundering.


En elegant mörkblå kostym står som grund, och bildar tillsammans med den tidigare lovordade rosa skjortan en härlig kontrast. Till detta väljs en diagonalrandig slips med inslag av grönt samt olika nyanser av blått. En guldfärgad bröstnäsduk passar det färgglada temat perfekt.

Accessoarerna då? Ett par manschettknappar i blått och rosa matchar skjorta och slips, medan skor och klocka går i olika nyanser av brunt.

Dorian

KOSTYM, HICKEY FREEMAN.
SKJORTA, GIEVES & HAWKES.
SLIPS, THOMAS PINK.
BRÖSTNÄSDUK, PAUL STUART.
SKOR, CROCKETT & JONES.
MANSCHETTKNAPPAR, BROOKS BROTHERS.
KLOCKA, JACQUES LEMANS.




onsdag 30 juli 2008

Att välja kavaj efter kropp.

I ett tidigare inlägg diskuterade jag begreppet god passform med avseende på skjortan, och generellt sett gäller samma riktlinjer även för kavajen, även om det här finns ytterliggare ett par avgörande detaljer att ta i beaktning. Kavajen som plagg har en kraftig tendens att både dölja och förstärka kroppsliga attribut, och det är därför viktigt att man som bärare är medveten om hur ens kropp ser ut i kavajen.


1. Slag och skärning.
Kavajens urskiljande detalj är även den kanske viktigaste i hur du kommer att se ut klädd i den. Korta och smala slag med en hög skärning kommer att ge intrycket av en lång och smal överkropp, vilket kan vara katastrofalt om din kroppsform är just lång och smal, detta eftersom intrycket förstärks. Använd istället kavajen för att balansera ut din kroppsform, genom att välja en modell med lägre skärning samt med längre och lite bredade slag. Tänk dock på att en kavaj med för djup skärning ger intrycket av att bäraren har lite extra bagage kring magen.

Även antal knappar har betydelse, samt deras placering. En kavaj med tre knappar förstärker intrycket av en lång överkropp, medan två knappar aldrig är fel.

Sist men inte minst är det värt att titta på hur slagen är utformade. Delningen bör vara på en lagom höjd, ungefär vid nyckelbenet, detta för att verkligen framhäva axlarna. För hög delning och slagen kommer att se mindre ut - för låg kommer att ge ett rektangulärt intryck över bröstet.

2. Axlar.
Här står valet egentligen i hur markerade axlar du vill ha, vilket är en subjektiv åsikt. Tänk på att det inte enbart handlar om bredd och mängden fodring, utan även om hur sluttande kavajaxlarna är. Det är svårt att hitta en kavaj som sitter helt perfekt över axlarna, och eftersom modifiering av kavajaxlar är en otroligt svår och dyr procedur är det inte värt ett besök till skräddaren. När du kontrollerar passformen kring axlarna, se även till att få en titt bakifrån för att se hur din rygg framställs.

3. Sprund.
Om en smalare siluett är önskvärd, välj dubbla slitsar. Men återigen: är du lång och smal kanske detta inte är att föredra...

4. Midjan.
Precis som med skjortan är det viktigt att kavajens midja följer kroppens - detta för att undvika att se överviktig ut.

Dorian.



tisdag 29 juli 2008

Inspiration: munter i blått.

Dagens outfit är en aning nedtonad sådan där vikten lagts på klassisk elegans utan uppseendeväckande detaljer.


En stickad kofta med nedvikt krage ger ett härligt, avslappnat intryck. Genom att bära en gedigen skjorta under gör man koftan lite mer formell, utan att den blir tråkig. Ett par beiga chinos ger en skön kontrast mot överkroppens dominerande blåa, och genom att välja ett par bruna skor, denna gång ett par ledigt eleganta loafers, ger vi ett lite livligare intryck än vad som hade varit fallet med ett par svarta diton. En diskret och stilren klocka passar perfekt med munderingens sofistikerade framtoning.

Dorian

TRÖJA, HARRISON.
SKJORTA, GIEVES & HAWKES.
BYXA, HM.
SKOR, PRADA.
KLOCKA, SEIKO.




söndag 27 juli 2008

Ett perfekt utförande räcker.

Det pratas mycket på denna blogg om att våga sticka ut på ett elegant sätt - att göra ett intryck som signalerar stilmedvetenhet och personlighet, utan att korsa gränsen till det vulgära.

Vad som dock ofta glöms bort är man inte alls behöver vara särskilt excentrisk i sin klädsel för att nå samma mål. Jag kallar denna väg för det perfekta utförandet.

Om jag tillåts vara brutalt ärlig så har gemene man ingen aning om hur han klär upp sig. Han köper ett färdigt kostympaket på Dressman och antar att det räcker för att ge ett uppklätt intryck, och de allra flesta kommer faktiskt att tycka att han är stilig och välklädd.

De stilintresserade däremot granskar varje detalj i sin klädsel; passform, siluett, färgkombinationer, mönstermatchning etcetera. Resultatet blir förhoppningsvis en utstuderad utstyrsel där helheten är större än summan av komponenterna.

Det perfekta utförandet blir en utmärkt indikator på stil, finess och personlighet - detta oavsett om du klär dig i en madraskostym eller ska på begravning.

Som exempel har jag valt den ständigt eleganta James Bond, här i Daniel Craigs gestaltning. Trots att det rör sig om en nedtonad mundering lägger den stilmedvetne direkt märke till den oklanderliga passformen på kavajen med de markerade axlarna och det snygga fallet över bröstet, den välsittande skjortan med en rigid krage vars bredd passar ansiktsformen, den utmärkta slipsknuten samt den diskreta vikningen på bröstnäsduken. Ett perfekt utförande helt enkelt.


Dorian.

tisdag 22 juli 2008

Inspiration: en mulen dag på herrgården.

Även om det känns en smula pretentiöst att klä sig som någon man faktiskt inte är kan jag inte undgå att inspireras av den herrgårdslooken. Kombinationen av elegant funktionalitet, förpackat i harmoniska färger, tilltalar mig helt enkelt, och är dessutom en stilfullt sätt att rebellera mot det rådande Italien-inspirerade modet.


En grön tjocktröja för tankarna till det militära, likaså den tidlösa och praktiska trenchcoaten. Button down-skjortan är även den i grönt, men plockar dessutom upp det bruna i slips, byxa och skor. Färgtemat är överlag väldigt lugnt och är utan detaljer som stjäl uppmärksamhet, vilket gör utstyrseln väldigt lättburen.

Med detta inlägg tar DGF ytterliggare en kort semester. Åter igen på söndag.


Dorian

SKJORTA, GIEVES & HAWKES.
SLIPS, THOMAS PINK.
SKOR, CROCKETT & JONES.
TRÖJA, HM.
BYXOR, JOSEPH ABBOUD.
TRENCHCOAT, BURBERRY.




måndag 21 juli 2008

Att bära kavaj till T-shirt.

Många läsare av denna blogg skulle nog aldrig kunna tänka sig bära T-shirt under kavaj, och detta med all rätt. Kombinationen är extremt svårburna, och risken är påtaglig att du ser ut som en förvuxen fjortis utan någon som helst känsla för stil, men med en tilltagen plånbok.

Varför är det då så svårt att lyckas med T-shirt och kavaj? Svaret stavas utfyllnad. Skjortan - med dess knappslå och krage - fyller ut den tomhet som skapas dels mellan kavajens öppning, men även kring halsen. Att endast bära en T-shirt under ger ett platt intryck, vilket lurar ögat att tro passformen på kavajen är sämre än den faktiskt är; kraven på en figurnära skärning ökar alltså exponentiellt.

Går det att lyckas då? Fram tills nyligen hade jag ännu inte sett ett enda fall, men efter att sett nedantående på The Sartorialist är jag övertygad om att det faktiskt går att se bra ut iförd kavaj och T-shirt.


Om vi glömmer den vräkiga klockan, samt de vulgärt uppvikta kavajärmarna, måste det sägas att mannen lyckas mycket väl med sin klädsel.

Efter en kort analys kan jag konstatera att hemligheten ligger i användandet av scarfen. Dels fyller den ut tomheten kring halsen, och dels skapar den djup kring bröst och mage. Sjalslagen passar med dess mjuka rundning perfekt till den u-ringade T-shirten, och även färgmässigt rör det sig om en mycket lyckad kombination med en härlig mix av formellt och ledigt.

Dorian.

Vem vill bära fluga?

I min snabbkurs till bärandet av fluga pratade jag kort om vilken sorts person som frivilligt väljer att bära fluga - ett ämne som jag anser är intressant nog att utveckla.

"Kan du tänka dig Hitler bära fluga?". Det var dessa ord som fick mig att börja fundera kring ämnet. Att Churchill på nästan alla bilder har en slarvigt knuten rosett runt halsen är inte något varken de stilintresserade, eller gemene man, ägnar någon tanke, medan bilden av Hitler i fluga är totalt främmande.

Frågan är om det är mannen som gör flugan, eller om flugan gör mannen? Sanningen är nog att endast ett fåtal personer har personlighetsdrag i linje med de kulturella associationerna kopplade till flugan, och därmed känner sig bekväm iförd det. Att bära fluga så ofta som möjligt blir helt enkelt ett sätt att uttrycka sig själv på ett propert och stilfullt sätt.

Vad vill då flugbäraren signalera? Alla har vi olika förutfattade meningar, men själv ser jag en man med självdistans och självförtroende som gillar att känna sig unik. Han är konstnärlig av sig, och dessutom en aning nördig. På film är flugbäraren nästan uteslutande en god person, och även om han ofta framställs som en aning excentrisk står han ofta i bakgrunden av händelser.

En sak är säker - en man som bär fluga är modig, ty många kommer att uppfatta honom som knasig. Men å andra sidan gillar han det...

Morgan Freeman iförd fluga i nya The Dark Knight (premiär på fredag).

Dorian.

torsdag 17 juli 2008

Inspiration: proper i madras.

Dagens outfit är inspirerad av den klassiska univsersitetsstilen, men är i sedvanlig ordning kryddad med lite ungdomlighet.


En härlig kavaj i rutigt madras tyg dominerar outfiten och får tillsammans med den spygröna flugan stå för utstyrselns lekfulla sida. Harmoniseringen görs av ett par blåa manchesterbyxor, den vita skjortan och den spartanska bröstnäsduken.

Ett par munkskor med broguemönster ger en elegant, men ledig känsla. Eftersom vi saknar bälte så försöker vi istället att matcha skorna med klockan, så gott det går.

Dorian

KAVAJ, BROOKS BROTHERS.
SKJORTA, GIEVES & HAWKES.
FLUGA, BOWTIECLUB.COM.
BYXA, MARC JACOBS.
KLOCKA, SEIKO.
SKOR




onsdag 16 juli 2008

Fyra steg till en välsittande skjorta.

Få saker signalerar totalt avsaknad av stilmedvetenhet, som en dåligt åtsittande skjorta. Oavsett om bäraren saknar viljan eller kunskapen att välja en skjorta lämplig för ens kropp är passformen ofta direkt avgörande för vilket intryck som presenteras.

Viktigt att påpeka redan nu är att god passform inte är synonymt med tajt, snarare tvärtom. God passform betyder att plagget är skuret på ett sådant sätt att det framhäver bärarens kropp på ett estetiskt tilltalande sätt, samt ligger i linje med det eftertraktade intrycket. Om en lite ledigare framtoning är att önska exempelvis, lämpar det sig bättre med en lite lösare skjorta än en tajt dito.

Vad ska man då tänka på vid valet av skjorta? Nedan finns fyra enkla steg, i lämplig prioriteringsordning. Och som sagt: tänk igenom vilket intryck du vill ge med dina kläder. Det bör även nämnas att ett besök till skräddaren kan vara en god idé, skulle du hitta en snygg skjorta men med dålig passform.

1. Kragen.

Kragen är det utan tvekan den detalj där passformen måste vara lämplig, dels av fysilogiska skäl - du måste känna dig bekväm även med kragen helt stängd -, och dels av estetiska skäl - en för stor krage får ditt huvud och hals att se mindre ut, samt visar på en totalt avsaknad av stilmedvetenhet. Kragen är dessutom den detalj som är svårast att dölja genom att bära andra plagg över skjortan.

Riktlinjen säger att man ska kunna föra in två fingrar mellan den stängda kragen och halsen, och detta gäller även om du inte tänkt bära skjortan med samtliga knappar knäppta. Ytterliggare en faktor att ta i beaktning är kragtypen, men mer om detta i ett senare inlägg.

2. Axlarna.
Nästa detalj att kontrollera är hur skjortan faller över, och kring axlarna. Här finns det faktiskt lite marginaler, återigen beroende på vilket intryck som önskas, men kort sagt måste skjortan få ett snyggt fall över axlarna. Se till att ärmarna vertikala stygn inte hamnar för långt in, eller för långt ut - båda ser lika horribelt ut.

3. Ärmarna.
Börja med att kontrollera ärmarnas längd; när armarna hänger fritt bör manschetten sluta ungefär vid tummens knoge. Detta är särskilt viktigt om skjortan har dubbelmanschett eftersom denna lätt fastnar utanför kavajärmen, om den är för lång. Tänk även på att hur vid skjortans ärmar är: du skall kunna spänna bicepsmuskeln utan att den spricker; plufsiga ärmar å andra sidan är smaklöst.

4. Midjan.
Här gäller det att anpassa sig efter sin kroppsform. En för tajt skjorta kommer att resultera i att den spänner sig kring knapparna, vilket får dig att se fet ut; en för bred skjorta får även det dig att se fet ut. Om du istället väljer en skjorta som följer din kropp, utan att medvetet försöka ge illusionen av en annan kroppsform, kommer du att se stilmedveten, och smalare ut.

Dorian.



tisdag 15 juli 2008

Inspiration: grått, rosa och brunt.

I fredags lovordade jag den rosa skjortan, och i nedanstående outfit har jag försökt sätta ihop en outfit där dess potential verkligen illumineras. Resultat blir en härlig mix av klassiskt och ungdomlighet.


Grunden är en konservativ, rutig ullkostym vars färg skapar en levande och elegant kontrast mot skjortan. Ett enkelt knep att tona ned formaliteten vid bärandet av kostym är att välja en stickad slips - i ovanstående utstyrsel en svart sådan.

En bröstnäsduk i gyllende silke står för accentfärgen, en kulör som även återfinns i manschettknapparna. Eftersom vi skippar bältet matchar vi skorna med klockans armband istället.

Dorian

KOSTYM, PRADA.
SKJORTA, GIEVES & HAWKES.
SLIPS, THOMAS PINK.
BRÖSTNÄSDUK, PAUL STUART.
SKOR, TRICKER.
MANSCHETTKNAPPAR, CHARLES TYRWHITT.




måndag 14 juli 2008

Konsten att välja strumpor.


Även om det på sistående har blivit något av en trend att klä sig i färgglada strumpor går den kraftfulla effekten knappast att förneka. Strumporna är en utmärkt accessoar dels eftersom uttrycksmöjligheterna är så pass stora, och dels eftersom det går lätt att anpassa sig till den rådande nivån av formalitet.

Ett par helsvarta strumpor är egentligen aldrig fel, men känns i vardagliga sammanhang oftast väldigt tråkigt och opersonligt. Att använda ett par färgglada diton är ett enkelt sätt att liva sin klädsel, samt genom matchning med andra plagg visa prov på högre stilmedvetenhet.

Frågornas fråga är dock hur långt man kan ta bärandet av färgade strumpor innan man passerar gränsen till det vulgära? Tyvärr finns inget annat svar än att du själv måste bedömma situationen och vilka krav den ställer på dig med avseende på klädsel. Att bära ett par neongröna strumpor till en begravning är smaklöst, men att använda ett par röda strumpor till en kostym är en tacksam metod om du vill tona ned allvaret med vidbehållen elegans.

Dorian

Strumpor från Thomas Pink.

fredag 11 juli 2008

Våga rosa.

Rosa skjortor är i Sverige ett kontroversiellt ämne. Feminint enligt vissa, pseudobratigt enligt andra - sanningen är tyvärr att få män i vårt avlånga land skulle synas ute i en rosa skjorta eller en rosa tröja för den delen.

Vilket är konstigt.

Ty även om de kulturella associationerna till stereotypt flickigt måste anses betydande är rosa en färg som nästan alla passar i. Den känns sval och harmonisk, och ger ett varmt och färgglatt intryck utan att för den delen vara vräkig.

I Sverige är det som sagt ovanligt att se män spatsera runt i rosa skjortor, men i exempelvis Storbritannien anses rosa vara fullkomligt acceptabelt även i de mest konservativa kretsarna.

Vad kan man då kombinera en rosa skjorta med? Som övertygad anglofil slår jag ett slag för tweedkavajen, särskilt om denna går i grått eller skogsgrönt. En svart slips skapar en härlig kontrast utan att det känns formellt och tråkigt, och om du harmoniserar med en beige pullover fungerar även lila riktigt bra. Faktum är att rosa passar med det mesta, och om du är man nog att bära en rosa skjorta, gör gärna det.


Dorian

Bilder från vänster, Thomas Pink, Gieves & Hawkes, Harvie & Hudson.



torsdag 10 juli 2008

Att använda dubbel manschett.


Det går icke att förneka: ett mycket enkelt sätt att imponera på gemene man med sin stilmedvetenhet är att bära skjortor med dubbel manschett, eller fransk manschett som de även kallas. Förutom att det i vardagliga sammanhang tyvärr är tämligen ovanligt, ger de helt enkelt ett lite lyxigare intryck, särskilt i kombination med ett par manschettknappar av någon ädel metall. Den som istället på ett subtilt sätt vill påvisa sin genomtänkta stil kan på ett enkelt vis matcha med ett par färgglada silkesknutar.

Är dubbla manschetter då alltid att föredra över de enkelvikta? Svaret är att det beror helt på vilket intryck du vill skapa med din klädsel, samt vad du kombinerar skjortan med.

Dubbla manschetter är det mer formella alternativet, vilket är värt att ta i beaktning när du sätter ihop din utstyrsel. Om du är ute efter en lite mer avslappnad och ledig känsla fungerar det betydligt bättre med enkelvikta manschetter. I måndagens outfit var det just detta intryck jag eftersträvade, varför en skjorta med fransk manschett nobbades till fördel för en enklare variant.

Ett faktum som knappast går att förneka är att en dubbelvikt manschett skapar ett estetiskt tilltalande avslut av ärmen. För att detta skall se snyggt ut erfodras dock en kavajärm som omslutar manschetten lite löst, vilket förklarar varför det sällan ser snyggt ut med en tröja över en skjorta med dubbel manschett. Att det dessutom lätt blir lite obekvämt med en åtstramande tröja över den hårda manschett gör inte saken bättre. Min rekommendation är att aldrig använda skjortor med fransk manschett om du inte bär kavaj till, och på så vis dessutom undvika att se ut som en förvirrad Boråsschtekare.

Dorian

Bild: wikipedia.org.




tisdag 8 juli 2008

Inspiration: mera mönster.

Att inkludera flera olika mönster i sin klädsel är inte det lättaste. Mönster skapar ordning och harmoni, men ju fler man använder, desto större är risken att allt istället blir kaos. Det gäller att använda mönstren på rätt sätt, och på rätt plats.

Kavajer är förvånadsvärt förlåtande när det gäller mönster, och i ovanstående utstyrsel finner vi en rutig sådan i grovt ull. En enkel riktlinje vid bärandet av flera olika mönster är se till att de skiljer sig åt rejält. Att kombinera en rutig kavaj med en rutig skjorta är svårt, och därför har jag valt en diskret randig skjorta till kavajen. Krage och manschetter är i vitt och bidrar med lite behövlig harmoni, och skapar utrymme för den färgglada slipsen i ett vilt, blått paisleymönster. Med ett par enkla gråa byxor minimerar man risken för att se ut som en klown.

Accessoarerna då? Eftersom vi har tagit oss stora friheter i basplaggen använder vi accessoarerna till att harmonisera. En vit bröstnäsduk och ett par silkesknutar i samma färg gör just detta.

För att skapa en skön kontrast mot det blåa som dominerar överkroppen har jag valt att använda ett par mörkröda loafers, som dessutom matchar urtavlan på klockan.


Dorian

KAVAJ, ZEGNA.
SKJORTA, GIEVES & HAWKES.
SLIPS OCH BRÖSTNÄSDUK, PAUL STUART.
BYXA, CANALI.
SKOR, BARKER.
KLOCKA, TAG HEUER.
SILKESKNUTAR, TAILORSTORE.SE.




Skoguiden.


Inget annat plagg i din klädsel avslöjar så mycket om din känsla för stil, som dina skor. Skorna ger dig en nästan obegränsad möjlighet till variera dig samt sätta en personlig prägel på din utstyrsel. Nedan finner ni en kort guide till de olika typerna av klassiska herrskor, samt hur de bäst används för att matcha den önskade framtoningen.

Oxfords.

Den mest formella modellen kallas för Oxford, och definieras av sin slutna snörning. Traditionella oxfords är i helsvart läder utan broguemönster, men de förekommer givetvis även i mer livliga varianter - något som är att föredra i allt annat än formella sammanhang.

Lackskor som används till frack och smoking av vanligtvis av oxfordmodell.

Om skor med sluten snörning känns lätt lite för formellt för vardagligt bruk kan nästa modell vara ett alternativ.


Derbys.

Derbys är till formen lika oxfords, men har öppen snörning och blir således mindre formella.

Ett par derbyskor är aldrig fel, och modellen har förekommit flitigt på denna blogg. De ger en elegant känsla utan att för den delen kännas strikta och tråkiga - detta gäller särskilt om de är i brunt läder och är mönstrade.




Munkskor.

Munkskor, eller spännskor, har precis som namnet antyder ett spänne som håller samman skon. Detta är ett betydligt ledigare alternativ till oxford-och derbyskorna, och passar därför bra om du vill ge ett avslappnat intryck med din klädsel.

Metallspännet innebär dessutom ett utmärkt tillfälle att visa din stilmedvetenhet, genom att matcha metallglansen med övriga metalldetaljer.



Loafers.

Längst ned på skalan av formalitet finner vi loafers, som saknar både snörning och fungerande spännen. Det finns en uppsjö av olika typer av loafers, vissa med dekorativa detaljer som tofsar och spännen.

Stil handlar mycket om att skapa kontraster, och ett par loafers är därför ett mycket snyggt komplement till exempelvis en linnekostym.

Dorian

Samtliga bilder: www.crockettandjones.co.uk.




lördag 5 juli 2008

Inspiration: svalkande blått.

Ljusblått uppfattas som både fräscht, stilrent och svalt, vilket gör det till en tacksam kulör att använda i sina kläder under sommarhalvåret. En ljublå skjorta är det traditionella valet, och är aldrig fel - men i nedanstående outfit har jag gjort det lite mer kontroversiella valet av att istället låta byxan gå i denna underbara färg.


Ljusblått fungerar utmärkt som dominerande färg eftersom den känns levande men ändå harmonisk. Ett par snyggt skurna kostymbyxor med pressveck ger ett elegant intryck, men visar ändå på lite personlighet.

I linje med utstyrselns övergripande tema finner vi på överkroppen en elfenbensvit bomullskavaj i en något ledigare variant. Som tidigare nämnt på denna blogg går det inte att misslyckas med en vit skjorta - en regel som gäller även här. Den ljusa kavajen tillåter visserligen andra färger på skjortan, men risken finns att det i kombination med de blåa byxorna skulle bli för plottrigt.

En vacker paisleymönstrad sidennäsduk stoppar vi ned lite nonchalant i bröstfickan. Den beiga färgen återfinns vidare i tygbältet, där även det blåa i byxorna plockas upp. Ett par loafers i mocka, burna utan strumpor, känns ledigt eleganta, och passar väl in med outfitens färgtema. Klockan, med dess stilrena urtavla samt boett och det beiga armbandet, är det kanske ultimata valet.

Dorian

BYXA, LUCIANO BARBERA.
KAVAJ, MARC JACOBS.
SKJORTA, HM.
BRÖSTNÄSDUK, PAUL STUART.
BÄLTE, BROOKS BROTHERS.
SKOR, CROCKETT & JONES.
KLOCKA, JUNGHANS.




fredag 4 juli 2008

Inspiration: sommar och sol.

Inspirerad av min korta semester på västkusten, samt den resulterande solbrännan, är nedanstående outfit ännu en gång tänkt som en elegant överlevnadsdräkt när solen skiner som värst.


Även om alla stilbloggare med självaktning på sistående har hyllat kombinationen av ljusa byxor (oftast chinos) tillsammans med en button down-skjorta går det inte att förneka att det rör sig om ett lyckat recept. Ett enkelt sätt att undvika att stämplas som ett identitetslöst modelejon är att välja en betydligt mer vågad färg än blått eller vitt; i detta fall gult.

De ljusa byxorna är i svalkande linne, och för att verkligen markera skillnaden i färg gentemot skjortan så används ett blått tygbälte. Byxorna bärs med fördel nonchalant uppvikta för den där somriga känslan; strumporna skippar vi givetvis.

För några år sedan var det högsta mode att ha ett par espandrillos på fötterna - en trend som tyvärr har ersatts av de vulgära flip-flop-sandalerna. Ett par snygga espandrillos är alltid betydligt elegantare, och tacksammare alternativ som skapar ett avslappnat och stiligt intryck.

Ett par svarta solglasögon med nedtonad retrokänsla harmoniserar klädseln, och klockan i blått och silver matchar bältet.

Dorian

SKOR, URBANA.SE.
BYXA, HM.
SKJORTA SAMT BÄLTE, RALPH LAUREN.
SOLGLASÖGON, RAY-BAN.
KLOCKA, TISSOT.




söndag 29 juni 2008

DGF tar semester.


DGF tar en spontan semester men återkommer (förhoppningsvis) redan på fredag med mer inspiration, tips och onödigt vetande.

Jag önskar alla läsare en riktigt trevlig och stilfull sommar!

Dorian

BILD: HACKETT.

torsdag 26 juni 2008

Inspiration: en afton på stranden.

Återigen inspirerad av preppykulturen har jag sammanställt nedanstående outfit, denna gång med nautiska influenser och nedtonad, snarare än excentrisk elegans.

En randig bomullströja i vitt och blått känns nästan obligatorisk, likaså ett par seglarskor i samma färger. Även klockan plockar upp nyanserna av blått, och blandas här med en anspråkslös metallglans. En rosa skjorta får agera härlig accentfärg, och döljs nästan helt av tröjan. Ett par ljusa bomullsbyxor, med fördel burna en aning uppvikta, känns liksom resten av utstyrseln harmonisk. För att förstärka känslan av ledighet skippas bältet. Ett par solglasögon i retrostil bidrar med en lite intellektuell framtoning, vilket blandat med en lite ungdomligare frisyr skulle skapa en skön kontrast.

Dorian

TRÖJA, CHARLES TYRWHITT.
BYXA, PRADA.
SKJORTA, RALPH LAUREN.
SKOR, SEBAGO.
KLOCKA, OMEGA SEAMASTER.
SOLGLASÖGON, RAYBAN.




tisdag 24 juni 2008

Vad är en ascot?

Kärt barn har många namn säger man. Plastrong och kravatt används båda som beteckning på vad som internationellt sett oftast kallas ascot, men åsikterna går isär om vad som verkligen benämner vad. För enkelhetens skull kommer plagget i fråga på denna blogg alltid att kallas ascot.

Namnet kan härledas till The Ascot Racecourse - en känd travbana i England där plagget såg frekvent användning. Dess historia sträcker sig dock ändå tillbaka till den ursprungliga kravatten, vilket var ett stycke dekorativt tyg knuten runt halsen som användes av kroatiska legoknektar på 1600-talet.

En ascot kan enklast beskrivas som en längre, och framförallt bredare variant på den moderna slipsen, och bärs antingen innanför, eller utanför skjortkragen. Utifrån detta finns det en mängd olika sätt att bära en ascot, där viss helt har förvisats till historieböckerna.


Trots dess popularitet under 1800-talet är ascoten idag ett sällsynt inslag i allt annat än formella sammanhang, och har annars nästan helt ersatts av slipsen och scarfen. Precis som att den svarta flugan är en väsentlig del av smokingen är en grå ascot, knuten likt en slips, att föredra vid bärandet av jackett. Tyvärr används jackett nästintill aldrig i Sverige, varför ascoten idag istället nästan uteslutande figurerar innanför skjortkragen på liknande sätt som en scarf.

På grund av associationerna till dekadenta playboys och äldre överklassherrar är ascoten att betrakta som ett svårt plagg att bära upp, då det erfordras en enorm stilmedvetenhet (eller ingen alls) och självdistans för att undvika att betraktas som en pretentiös snobb.

För den som vill pröva på att bära ascot kan en sobert färgad sådan vara att rekomendera över de glansiga silkesvarianterna i kraftfulla kulörer. I den översta bilden, tagen från Brooks Brothers, ser vi ett utmärkt exempel på hur man även som ung, kan bära ascot utan att det ser tillgjort ut.

Dorian




måndag 23 juni 2008

Inspiration: den svarta kavajen.

Den svarta kavajen är onekligen ett svårt plagg att bära, framförallt eftersom det lätt känns stelt, tråkigt och formellt. Associationer till begravningsklädsel är svåra att undvika, men visst går det. Svart som färg har dessutom en stark tendens att sluka omkringliggande färger och få dem att uppfattas som ljusare.

I nedanstående outfit har jag haft dessa egenskaper i åtanke.

Den svarta kavajen är det centrala och det är redan här vi sätter tonen för resten av utstyrseln. För att på ett enkelt sätt undvika vibbar av påtvingad formalitet har jag valt en bomullsblazer med utanpå-sittande fickor som för tankarna till en sval sommarkväll snarare än kyrkan.

Precis som vid bärandet av en vit kostym faller valet av skjorta på en pastellfärgad sådan, denna gång i rosa. Trots att orsaken här den omvända - att närbelägna färger ser ljusare istället för mörkare ut - gäller det även här att hitta en nyans som inte påverkas av en stark kontrast.

Det gröna bältet kompletterar skjortan och markerar gränsen mellan över -respektive underkropp. De gråa ullbyxorna passar perfekt med dess ljusa nyans, och ett par svarta strumpor skapar en harmonisk övergång till derbyskorna i brunt läder.

Manchettknapparna plockar upp det gröna från bältet, samt det rosa från skjortan, och blir därmed ett säkert tecken på stilmedvetenhet. En elfenbensvitt bröstnäsduk i silke skapar lite kontrast mot kavajen, utan att kännas skrikig.

Dorian

KAVAJ, MAURO GRIFONI.
SKJORTA, GIEVES & HAWKES.
BYXA, THEORY.
SKOR, MIU MIU.
BÄLTE, RALPH LAUREN.
STRUMPOR, THOMAS PINK.
MANCHETTKNAPPAR, CHARLES TYRWHITT.
BRÖSTNÄSDUK, BROOKS BROTHERS.